tisdag 7 maj 2013

Försvunna kalven

Ibland kollar vi bort och ser en annan väg, en enklare och smidigare väg. Men det vi inte förstod var att den vägen ledde oss fel.

 För en vecka sedan försvann en nyfödd liten kalv, han hoppade ut ur stängslet. Vi letade många timmar men hittade inte en tryckande liten kalv någonstans. Missmod sänkte sig och vi ville så gärna få ett svar, om den levde eller ej, att inget veta var så jobbigt.

Kanske är det så för Gud när någon av Hans älskade barn försvinner bort från Honom. När Han vet att hos Honom finns det vila, kraft och massor av kärlek, helt enkelt är den bästa platsen hos Gud.
Har du läst om den förlorade sonen i bibeln? 
Den berättelsen handlar om en son som inte var tillfreds och som gav sig av hemifrån och levde ett liv i sus och dus, men så småningom tog sitt förnuft tillfånga och återvände hem. 


På samma sätt som vi alla lär oss av våra misstag, kom också sonen att inse att den väg han valt inte gav honom den bestående lycka som han hade hoppats på. Han bestämde sig för att återvända hem och tänkte noga igenom vad han skulle säga till sin far när han kom tillbaka. Han skulle förklara att han insett att hade förbrutit sig mot pappans vilja och inte var värdig att betraktas som hans son. Han var tacksam om han bara fick bli en tjänare eller slav i sin fars hus. Så återvände han hem.

Men om vi ångrar oss, om vi liksom sonen i liknelsen inser att vi har handlat fel, vänder tillbaka till Gud och ber om förlåtelse, så gör Gud precis som pappan i liknelsen. Han välkomnar oss tillbaka in i sin familj och glömmer allt dumt vi gjort. Han återupprättar vår relation och gör oss till sina barn, precis så som Han en gång avsett. Det är som om vi aldrig hade lämnat Honom. 


Kalven stod hos sin ko följande morgon. Vi var så glada att den var oskadd och att den kommit hem igen. Jag tror faktiskt att det var Gud som visade den hem och beskyddade den från rovdjur, kalven var ju borta så länge.
 När någon kommer hem, där den hör hemma blir det fest och glädje. Gud älskar dig mer än du förstår och vill vara med dig i alla livets skiftningar. Det är inget tvång att vara där, men det är helt klart den bästa platsen att vara på, för det är där du hör hemma.



Vissa meningar är tagna här ifrån.

Skrivet och sammanskrivet av Maria

1 kommentar:

Anonym sa...

Tack Maria, du har skrivit det hela jätte bra!
Kram MP